Döden

Döden är en del av livet, och som liv tycker jag det är intressant och spännande att tala om och tänka på. Jag vill gärna dela några av de lösryckta tankar jag har kring just detta ämne. Varken mer eller mindre...

Döden är inte ett misslyckande för jag tror helt enkelt inte att det inte går att dö!

Det som vi kallar döden är en del av livet. En fantastisk, utmanande och oundviklig del av att leva. Men att dö innebär inte att man slutar leva – bara att man lever på ett annat sätt än Du gör just nu.

Det som vi kallar döden är inte att sluta välja, att bli passiv. På exakt samma sätt som vi väljer allting som händer i våra liv när vi ”lever” fortsätter vi välja när vi ”dött”. Du kan när Du lever välja att ”dö – Du kan när Du är ”död” välja att ”leva”.

När vi gått över på den Andra Sidan kan vi dock välja att ha lite andra förutsättningar än de vi har här. Vi kan existera bortom tid och rum. Bortom de begränsningar vi har satt upp för vår utveckling när vi väljer att inkarnera här och nu, på korden i dag. Vissa av de som går över på Andra Sidan stannar dock på någon nivå kvar i den tre(?)dimensionella verklighet vi har här. De kan behålla många av de kvaliteter och kännetecken de hade innan de halvt om halvt gick över. Detta gör förståss många av dem förvirrade, frustrerade och otåliga.
Vi kallar detta hemsökelser, av de mindre trevliga slaget.

Alla som någonsin levt, och kommer att leva finns någonstans i det enda ögonblick som är just nu – det är därför vi också kan uppleva dem nu.
Vissa kallar det medialitet eller klarseende.

Allt som någonsin hänt och kommer att hända finns någonstans i det enda ögonblick som är just nu – det är därför vi också kan uppleva det nu.
Vissa kallar det föraningar eller sanndrömmar.

Allt som någonsin sagts, känts och upplevts finns någonstans i det enda ögonblick som är just nu – det är därför vi också kan höra, känna och uppleva det just nu.
Vissa kallar det intuition, inspiration eller infall.

Målet med att fundera på och medvetandegöra sig om livet, och döden, tror jag inte är att ’överlista’ döden, att göra sig immun mot sjukdom eller motgång eller att bli odödlig.

Målet är att skaffa sig redskap och lust att möta varje motgång – hur den än ser ut – och se att den egentligen är en framgång, vad resultatet än är. Att kunna möta varje händelse med liv, mod och lust och se varje mening och ta till sig de budskap som finns liggande i varje händelse och skeende.

Och odödlig är Du redan!

Många betraktar vidgade medvetande, meditation och helande av sig själv som en försäkring mot fysisk sjukdom och själsliga eller materiella tillkortakommanden. Men det tror jag är att missuppfatta dess syfte. Målet handlar snarare om att se hur alla dessa händelser är en del av livet, hur de alla fyller en viktig funktion på ett eller annat sätt – och att vår kropp är vårt tempel, vår lärare och den som låter oss uppleva allt detta fantastiska. Också sjukdom. Och det vi kallar död.

Förmågan att bli sjuk eller känna misslyckande eller försvinner inte i och med ett vidgat medvetande – men rädslan för det gör.

Döden är inte en fiende – men rädslan för den kan vara det. Den övergivenhet vi är rädda för att möta när vi kommer dit gör att många känner sig lugnade av att genom medium eller själva få möta de som gått över före oss. Få se att de fortfarande lever.

   Kan man dö? Kan livet upphöra? Kan allt som skapats, utvecklats eller alltid funnits ta slut? Mitt svar är nej.
   Den enskilda organismens fysiska kropp kan dö, eller snarare återgå till de byggstenar som bygger upp nya organismers kroppar. Livet på den här planeten är här för att stanna, men i vilken form det är i kommer variera med förutsättningarna.
    Människan är bara en av många olika organismer som funnits på jorden. Även om hon har stor potential att påverka sina förutsättningar kommer hennes ego att leda till hennes undergång. Hon saknar nämligen förmågan att se att hon är en del i något mycket större, och missar därför samhörigheten med alla andra organismer. Materia är energi och energi är oförstörbar. Den energi eller rörelse som en gång startade eller alltid funnits kan inte upphöra eller sluta, inte heller klinga eller ebba ut. Den kan bara ändra form, färg eller frekvens. Människan, organismen och livet, vilket är ett och samma, förändras med dess förutsättningar.
    Jag menar att min, din, ja allas kroppar kommer inte bestå, men dess materia eller energi, den del av rörelsen som vi är kommer fortgå.

- Anders